I pity the fool!

Så, då är man på plats, Gibraltar alltså. Spännande tror jag visst. Det är lite som att bo i england minus vädret, arbetstempot och det allmänna språket man hör på gatan. Här i Gibraltar hör man nämligen bara engelska hela tiden, så var/är det inte i london vågar jag lova. Det är på gott och ont kanske, inte vet jag.

Jag har så mycket att berätta så jag kommer inte på nåt, har ni någonsin haft den känslan? Den är lite lurig, Man funderar mycket då. Det gör jag sen jag kom hit, funderar alltså. Inte lurar, sån är inte jag, inte så mycket iaf. Grymt ofokuserat svamlande av mig nu. Blir ett svam,ligt inlägg detta. Huvudsaken med det är väl mest att berätta att jag lever, inga apor har ätit upp mig och casinot är inte besökt än (imorgon är det pokerturnerning – hurra!). Trivs jag? Well, jag känner ingen, bor själv i en skitstor lägenhet utan internet men med en herrans massa tv-kanaler. Det är inte nåt svar direkt men jag kommer nog trivas. Det är alltid jobbigt att flytta till ett nytt ställe, skaffa nya vänner och så. Men jag har klarat det förr, tror jag är en ganska social person och jobbar med det jag gillar så jag borde verkligen kunna hitta min plats här. Dag tre har jag ännu inte gjort det dock. Men det är all good ändå.

Inser nu att jag inte på något sätt är i stånd att komma på nåt intelligent att skriva just nu så jag slutar där, går vidare i natten och hittar en spansk-engelsk pub att se dagens fotboll på, kanske äta lite tapas och dricka en öl också. I den ganska ljumma natten. Ja så blir det.

Ni måste komma och hälsa på snart vet ni, det är läckert här, bara så ni vet.

  Nästa stopp på resan Gibraltar!

Avstigning för alla som inte kan stanna på samma ställe 6 månader i taget.

Ta ett stadigt steg ut i osäkerheten och känn dig liten på nytt. Känn dig sedan stor eftersom du tagit dig dit, på egen hand, för egen maskin som det heter. Anledningen till att jag är på väg är vad jag själv skapat och det ska jag vara stolt över, och det är jag. Tänkte generalisera lite över hur det kommer att bli. Jag har ju som ni vet ganska mycket fördomar och en förkärlek för att uttrycka dem jämt och ständigt, jag är på sätt och vis stolt över att jag har fördomar, eller iaf över att jag vågar uttrycka dem. Jag tycker man ska våga ha det, man blir så nöjd när de går i kras sen.

Gibraltarian alltså, heter det så? Gibralta kanske, Gibralt? Låter som en som kommer från en gammal rysslandstat ju, så kan det inte vara. Vad kan det vara Gibb? Gibby? Apa? Kanske? Det finns såna där iaf, det har jag läst på wikipedia, då måste det vara sant. Wikipedia är en nästan lika stor sanning som Google. Apor ja, farliga ska de vara också, bor på berget, berg ska man hålla sig borta från. Annars kan man trilla ner, det vill man inte för då slår man sig. Det gör ont, sålunda ska man inte klättra i berg. Jag är dessutom höjdrädd så berget får vara tror jag. Svårt att låta bli kommer det dock bli för Gibraltar är inte så mycket mer än den där klippan. Barasådär.

Vad kan det finnas mer, stränder lär det ju finnas, ligger ju vid vattnet och är varmt nästan jämt, då måste det finnas stränder. Det har jag inte läst men så mycket förstår jag, finns det vatten finns det strand. Så är det tillockmed i Vänersborg ju. Inte mycket till strand men ändå en strand. Det måste det finnas, och engelsmän och spanjorer. Det kan man ju förvänta sig, lita halvtjocka bleka britter och spänniga spanjorer i speedo. Får nog hålla mig borta från stranden också. Vart ska jag vara då?

Casinot? Där har jag varit, det var läckert, inte Vegas-läckert såklart men ändå läckert. Mer miniläckert på nåt sätt. Men där spelar man ju, Mamma vill inte att jag ska spela om pengar. Jag respekterar min mamma mycket så jag ska inte göra det, så mycket iaf. Man måste få göra lite själv, är ju ändå ganska vuxen. Men bara poker, inte casinospel, för dåliga odds. DET har jag läst, upplevt och sett med egna upplag. Där behövs inte ens Google, det kan man ju förstå, det ska jag ge fan i. Väldigt mycket ska jag ge fan i det.  Bäst att hålla sig borta därifrån med.

Marocko ligger nära, dit ska jag åka, dit har jag velat åka i flera år nu, lite av en dröm att göra det och nu är det precis därborta, precis bredvid liksom. Dit måste jag verkligen. Fort ska det gå också. Kanske inte för snabbt, ska ju jobba också, mycket tror jag. Och lära mig den lilla stad som finns att utforska. Kort recap av vad jag ska göra: hålla mig borta från berget, aporna, folket och casinot och hålla mig till jobbet och Marocko. Hmmm, varför flyttar jag till Gibraltar egentligen? För att hålla mig borta från allt? Näe. Jag ger fan i allt, aporna ska undersökas, berget bestigas och casinot besökas. Britterna och spanjorerna på stranden låter jag dock fortsatt vara i fred tror jag. Säkrat så. 

Den 21 går flyttlasset från London, blir lite övervikt på planet men det står Ladbrokes för så det är gött. Heja mig själv när jag går vidare på fler äventyr. En avstigning innebär också att man startar något nytt, ett tomt blad, ett nytt kapitel. Det är vad som sker nu. Det är nu det gäller, nu skapar jag min framtid och nu skapar jag mig själv. Jag vet vart jag vill, jag har ingen karta men jag har en idé. Det kan räcka långt, Jag tror det räcker långt.

Nej! 

Jag VET att det räcker hela vägen.