I pity the fool!

Först och främst, jag kan drabbas av att jag skriver detta men jag orkar inte bry mig, det är ingen på jobbet som förstår detta ändå om de inte tar hjälp av någon. Denna någon kan redan här börja hitta på en historia om vad som står här, iaf om ni känner mig och vill ha kvar mig här.

Ja nu ska här skrivas av sig kan man tro? nej, inte direkt för det är inte fullt så illa som det låter för egentligen är livet ganska bra, saknaden efter de i Sverige är lite större än vanligt och det har dessutom tillkommit en del personer på den listan efter förra veckans bravader. Inte det är jag direkt förbannad över alltså. Solen och värmen har också anlänt La linea och Gibraltar så inte heller där går det att vara speciellt arg. Jag är ju som de flesta vet en ganska lugn och sävig jävel som ofta får sin vilja fram och det är det som orsakar en lite förbannad Rickard nu.

Det är också det som gjort bloggen är ganska ouppdaterad igen. Så här är det, inget är ännu klart men det kan vara både sämre och bättre och kanske ingenting och då är jag lite förbannad i onödan. Jag vart lovad promotion på jobbet, det är bra. tredje positionen på 8 mån i Ladbrokes och det ser dessutom förbannad bra ut på CV´t. Allt var frid och fröjd innan Sverigeresan och sedan när jag kom tillbaka och det var dagen innan jag skulle ha min förtäckta intervu/löneförhandling så ringer chefen (som var i england) och tog tillbaka löftet om att bli PM på tisdag. PM är Poker Manager och är steget över PA (poker agent) som jag är nu. Finns sedan ett steg till och det är senior PM. I alla fall, det "löftet" drogs tillbaka och det med förklaraingen att man skapar något annat till mig eller så. Men det kan ta tid, det gör det i detta företaget, kanske 2-3 månader.

Det är inte OK, jag stannar inte på den lön jag har med det ansvar som är lagt på mig utanför mina vanliga arbetsuppgifter. Inte i 1 månad till och inte i 2-3 månader, asbolut inte i 2-3 mån. Inte ens chans. Alla dessa tankar går genom huvudet men han e slipad och säger att jag får såklart välja vad jag går för, Vill jag gå på intevjun imorgon och gå för det PM-jobb som ändå finns eller vill jag invänta det bättre jobb som förmodligen uppenbarar sig. Jag får välja själv, snällt säger jag och bestämmer mig inte direkt men ganska snart för att göra mitt bästa på intervjun för det ska man alltid göra antar jag. eller jag ändrar det till tycker jag. Så det gör jag.

Om det nu hade vart en riktig intervju är klart, men det är det inte. Min teamleader berättar me rom beslutet att inte ge mig det jag sökt eftersom jag är så snäll att accepterar att stå över nu för teamets bästa, något jag inte gjort med flit alltså. Vad kan man göra? är jag nöjd frågas det? nej det är jag inte, jag ahde vart nöjd med det löfte som gavs. Men här är ingen storchef förrän på måndag så då ska jag på möte med han. Det är imorgon, det ska till en jävligt bra förklaring eller ett löfte om ett väldigt bra jobb för att detta ska blåsa undan. Eller så är detta mitt sätt att få ur mig min aggression över detta och så är jag alldeles för feg för att göra något ändå.

Vad tror ni?

Som förklaring tillrubriken har jag nu slutspelskägg tills jag blir befodrad och då är man bra orakad efter en vecka. Så är det. Barasådär

Så är jag tillbaka i mitt hem, i tjibb. Eller det är ju numera spanien som är mitt hem då jag flyttat över gränsen till Eurons förlovade land. intressant det där med olika valutorna här. Eftersom tjibb tillhör England så är det ju Pund där och spanien är ju EMU-fantaster så det gäller Euron. Dubbla plånböcker där alltså. Eller så gör man som jag och  har alla mynt i samma plånbok. Då får man dessutom glädjen att stå och leta efter rätt mynt flera ggr om dagen. Inte illa det, barasådär.

Ja, nu skulle ju inte detta handla om mynt utan vart man känner sig hemma. Jag har varit på många ställen sista veckan där jag gör det, känner mig hemma alltså. Jag gillar att det finns flera ställen där jag gör det men det stressar min rastlösa kropp att jag troligen inte kommer att hitta ETT ställe där jag kommer trivs resten av mitt liv. Jag ägnar mycket av min tid att fundera på vart jag ska ta vägen med migsjälv.

senaste året har jag bott i 4 olika länder på en mängd olika adresser och städer i de enskilda länderna, haft 4 jobb och brytit upp från allt efter bara ett litet tag. precis där är jag nu, i det stadiet. och jag vet fan inte riktigt vad som händer. Nytt jobb på gång här som jag fått men inte startat än så det innebär att jag måste göra mitt nya jobb utan att ha papper på det och dessutom med samma titel jag hade innan och framförallt med den låga lönen som det innebär. Det är inte så kul, det var inte så det skulle gå men detta företag är en stor röd maskin som rullar sakta sakta. Men jag sväljer stoltheten och löftena och går vidare. tror jag. eller så flyttar jag någon annanstans. Fast det kan jag inte för nu börjar många att boka resor för sommaren. jag stannar helt enkelt, för er skull. Det gör jag så gärna för er.

För övrigt är solen här på riktigt nu och det är gutt.

Jag har tillbringat helgen och delar av min semester på ett fantastiskt ställe. Jag har  under 5 dagar återupplevt min universitetstid och jag har gjort det med så mycket människor jag respekterar djupt. Jag trodde att jag hade saknat evenemanget i sig och att det var därför jag ställde upp som funktionär denna gång men jag hade fel. Det är inte mötet, formen eller frågorna som lockade mig mest. Det är inte heller det faktum att det är så mycket underbart engagerade studenter med åsikter och nörderi som övergår mitt förstånd. Dessa saker är härliga och de är en del av upplevelsen tillsammans med otroligt vackra Wisby Strand (Brand), staden Visby och vädret. Det ger en helhet som inte kan bli mycket bättre. Men det är inte det.

Jag har förresten varit på det som kallas SFS-FUM (Sveriges förenade studentkårers fullmäktigemöte). Det är ett riksmöte som man har en gång om året och denna gång var det på Gotland under överseende av en person som också är den vän som jag kanske respekterar och beundrar mest av alla i hela världen. Det är inte att säga lite då jag hyser en oerhörd respekt för alla som jag släpper nära mig. Detta är ett blogginlägg som kan komma att bli mycket långt för jag har inte styckat upp det som jag tänkt. Det var tänkt att det skulle bloggas varje dag men av det blev det intet, därtill fanns det inte tid. Jag föll av spåret lite med denna info om vad SFS och FUM är och jag vet inte riktigt hur jag ska plocka upp det. Den djupaste av respekt vill jag förmedla till de jag saknat, nu träffat igen och lämnat återigen.

Mycket bra har hänt, träffat gamla styrelsevänner från SFS styrelse förra året, andra studenter från hela Sverige som man träffat på andra möten, för det är sannerligen inte det första Fum jag vart på. Jag har sovit på luftmadrass i sporthallar i Gbg och Luelå, tom lägenhet i ronneby och haft hotellstandard i Visby, i Örebro hade jag egen lägenhet så det var ju klart bäst. Jag har sett Lisa Miskovsky uppträda i norr och jag har trott att hon ska göra det igen varje gång sen dess. Det brukar vara hockey-VM under fum och i Gbg skippades sittningen för att se Sverige-Tjeckien. Det har gråtits på FUM och det har skrattats, alltid har jag försökt vara den stöttande axeln men jag har också tagit emot mycket stöd. Vi har blivit fulla för att det varit tvunget efter en jobbig dag eller ett jobbigt beslut och vi har, precis som eldkvarn säger, blivit fulla för kärleks skull. Mycket har hänt och mycket finns kvar. Jag är numera ?galt? i dessa sammanhang med mina 5 raka Fum som jag dessutom haft 5 olika funktioner på. Omväxling förnöjer som man säger, eller gör man det? Ja, det gör man nog. Vilketsom så är det ju alltid kul med listor och därför har jag här en lista på mina Fum. Barasådär.

• Visby 2007    Funktionär

• Örebro 2006    SFS Styrelse

• Ronneby 2005    Delegationsledare Örebro och VÖK (Växjö-Örebro-Karlstad)

• Luleå 2004    Ledamot Örebro studentkår

• Göteborg 2003    ?Pappa? för VÖK (markservice)

Jag tappade tråden igen, för detta ska egentligen (som vanligt med mig) vara en hyllning till mina vänner jag träffat genom denna organisation och genom mitt engagemang. Jag hittar inte ord för hur jag kan beskriva hur jag känner för er. Ni är så sjukt grymma på allt ni gör och är precis så nördiga som behövs för att det ska fungera. Det var så jävla skönt att se er igen. Hann inte säga hälften av allt jag tänkt på sen sist till er men bara att veta att ni lever och trivs med det liv ni har är nog. Åtminstone för nu, vi måste ju hålla kontakten också.

På tal om att hålla kontakten så är jag kanske inte bäst i världen på det själv och jag bor kanske längst bort av alla men jag ska göra detta nu. Jag har lovat Betten och när jag lovar Bettetn så måste det bli så. När man beundrar någon så mycket så är det en självklarhet. Det smärtar mig att jag missat avslutningen när stora hyllningskåren (all pun intended) berättar att detta var det bästa FUM någonsin, för så är det. Coolt, välförtjänt,

Barasådär

Var på allsvensk premiär igår på Malmö stadion. Grönsvarta Gais var på besök mot babyblå Malmö med sidledsdanne som tjockis på mitten. Dom hade å andra sidan en annan tjockis på topp också i brassen Junior. Han fick äran att lägga in en boll i målet efter bara ett par minuter när Gaiskeepern jankulovski inte riktigt brydde sig om att lägga sig ner efter bollen. Bra skott visst men också allsvenskans genom tiderna sämst uppställda mur. Matchen var ok och Malmö med en sidledsdanne som knappt slog en enda boll i sidled såg ut att vara tjockare än både Skoog och Kim tillsammans med det var nog den hemska tröjans med de hemskt tajta shortsens fel. Vet inte om det är läge att ta bort epitetet sidledsdanne riktigt än då detvar mer eller mindre omöjligt att slå bollen i sidled då alla Malmöiter var minst 15 meter framåt, detta var de för att Gais var precis så dåliga. Nästan sämre än Sverige mot Tyskland i VM men nu ska vi inte tala mer om det, förlåt att jag ens tog upp det. Otroligt dumt gjort, nu böev jag nästan lite ledsen i ögat, precis som jag var i somras. Usch.

IFF IFF ja, en ganska bra klack hade de. Gastade mycket ge mig ett M, ge mig ett IFF ge mig ett IFF och så vidare. det är bra, kul att de bryr sig. Kommer blir ledsna när Elsborg springer hem guldet senare i höst men kul för dem nu. Makrillarna frön Götet höll på att spinga/snubbla fram ett par gånger men var bara för usla. Tror Rolle Nilsson får snöra på sig skorna igen till nästa match. han såg jävligt fit ut på bänken, inte alls som Junior eller sidledsdanne andersson (som man förresten kan köpa som mål på McDonalds i Malmö) Kul för han, då kan han känna sig som den stjärna han inte är. Vet inte varför jag sågar han så mycket just här men jag har aldrig riktigt gillat han liksom. Spelat i Bari och Venezia och sägs nästan varit på väg till Inter någon gång. Det är ju lite imponnerade egentligen men så är det ju det här med landslagsinsatserna, de är ju inte bra. Plus att han e tjockare än skoog, som inte spelade. Det var synd, att Skoog inte spelade alltså. Han e kul, bootiliciouskul.

Jaja, det var det, höll på att krocka sju ggr på vägen hem också, skåningar kan inte köra bil, fick jag in den också. Fint så. Barasådär.

Ni vet utrycket "ja, allt är ju relativt". Stör man sig inte allvarligt mycket på det egentligen eller är det bara jag. Jag har funderat mycket på det där i drygt två veckor nu. Är allt relativt? Hur kan det vara det, jag är ju ingen större fysiker eller biolog eller kemist eller vad man måste vara för att förstå sådant där. Inte en naturvetenskap var jag speciellt bra på. Ointresserad skulle många säga. ja, allt är ju relativt säger jag då (utan att förstå vad det betyder) Det är ju idiotiskt, kvasiutryck säger jag bara. Om jag ska vara ärlig vet jag inte varför vi fortsägger däga såna här saker som betyder allt och ingenting, det är lite som att säga kanske. Det betyder ju ingenting och skapaar bara förvirring.

Om jag ska vara ärlig förresten, varför säga så? Varför skulle man inte var ärlig och om man inte skulle vara det, varför skylta med att man inte ska vara det? Rent tekninskt sätt borde jag nu radera det jag skrev ovan eftersom jag beslutat mig för att sluta använda dessa kvasiutryck men då skulle detta stycket få absolut ingen betydelse alls, och så kan vi ju inte ha det. Återigen ett dumt uttryck, klart vi kan ha det så, inga barn som svälter mer eller några isstormar som tar över världen bara för att jag tar bort några ord ut min blogg. Så är det.

Jaha, vad har jag lärt mig sen sist? Ingeting tror jag.

Finns det något värre än att inte må bra. Fysiskt alltså. Rent psykiskt mår jag kalas men det är en sån där förkylning eller influensa eller nåt jag råkat ut för och jag är bara trött och tråkig då. Gillar inte det. Inte alls faktiskt. Haft sjukdagar från jobbet också och av dt blir man inte friskare när man kommer tillbaka och det finns niohundra fler saker att göra. Sjukt även det men vi får nog ordnnig på den här avdelningen också så småningom.

En annan som är sjuk är Markus dator som jag lånat för att ha internet i lägenheten så det har jag inte längre heller, det blir man ju inte friskare av direkt. Men jag har besök här och av det blir jag genast piggare och gladare. Det är underbart.

Bara ett par dagar kvar tills jag kommer åter till Sverige nu, ska till Köpenhamn och Lund och Gotland och Stockholm och såklart hem till Vargön så smaåningom för et kortis med familjen. Det blir fint.

Mycket fint rent av.

Tills vidare jobbar jag hårt på att bygga på min profil på facebook, där jag lyckats stava mitt nman Rickard Pettersosn eller nåt liknande. Undrar hur man ändrar det har skcikat 4 mail till 3 olika personer men ingeting händer. En underbar sida där man lätt kan hålla koll på vart ens vänner är i livet men svår att administrera verkar det som. det ordnar sig säkert också. Nu blir det soppa och apelsin för mig, 

Fridens Liljor
 

Fick 'ntligen mitt inlogg att fungera igen. Vet inte vad problemet har varit men jag misstänker såklart att mitt konto blivit kapat. Ingenting har hänt heller men... Kapat är det iaf, det känner jag på mig.

Inte hinner jag skriva nåtkul heller förutom att jag ser fram emot morgondagen mycket. Och nästnästa vecka är jag tillbaka hemma i Vargön en snabbtripp, det blir fint det.

ska också till gotland och Köpenhamn och allt sånt men längtar rätt mycket efter systrarna mina nu så det ser jag fram emot mycket.

Det sämsta med den här dagen är att jag börjar bli sjuk och det bästa att den är över nu. 

Kram