I pity the fool!

Så är jag tillbaka i mitt hem, i tjibb. Eller det är ju numera spanien som är mitt hem då jag flyttat över gränsen till Eurons förlovade land. intressant det där med olika valutorna här. Eftersom tjibb tillhör England så är det ju Pund där och spanien är ju EMU-fantaster så det gäller Euron. Dubbla plånböcker där alltså. Eller så gör man som jag och  har alla mynt i samma plånbok. Då får man dessutom glädjen att stå och leta efter rätt mynt flera ggr om dagen. Inte illa det, barasådär.

Ja, nu skulle ju inte detta handla om mynt utan vart man känner sig hemma. Jag har varit på många ställen sista veckan där jag gör det, känner mig hemma alltså. Jag gillar att det finns flera ställen där jag gör det men det stressar min rastlösa kropp att jag troligen inte kommer att hitta ETT ställe där jag kommer trivs resten av mitt liv. Jag ägnar mycket av min tid att fundera på vart jag ska ta vägen med migsjälv.

senaste året har jag bott i 4 olika länder på en mängd olika adresser och städer i de enskilda länderna, haft 4 jobb och brytit upp från allt efter bara ett litet tag. precis där är jag nu, i det stadiet. och jag vet fan inte riktigt vad som händer. Nytt jobb på gång här som jag fått men inte startat än så det innebär att jag måste göra mitt nya jobb utan att ha papper på det och dessutom med samma titel jag hade innan och framförallt med den låga lönen som det innebär. Det är inte så kul, det var inte så det skulle gå men detta företag är en stor röd maskin som rullar sakta sakta. Men jag sväljer stoltheten och löftena och går vidare. tror jag. eller så flyttar jag någon annanstans. Fast det kan jag inte för nu börjar många att boka resor för sommaren. jag stannar helt enkelt, för er skull. Det gör jag så gärna för er.

För övrigt är solen här på riktigt nu och det är gutt.