I pity the fool!

Om jag då skulle producera någon sorts mening och tanke med detta inlägg, vad sägs om det? Nog med dagboksinlägg och bokutmaningar och allmänt svammel om saker som inte spelar någon roll och istället rulla upp ärmarna och producera något som får alla läsare att fundera lite extra på sin situation eller sitt liv. Låter det lite överpretentiöst så är det bara för att det är det. Jag tar mig själv på lite för stort allvar numera. Jag tror det hjälper mig att nå dit jag vill.

Att nå dit man vill kan vara en svår sak att göra, i många fall rent omöjlig eftersom man inte vill göra uppoffringarna som krävs för att göra det. Någon som tror att alla framgångsrika personer har fått allt de velat kastat till sig bara för att hålla fast vid det resten av livet, jag tror inte det. Jag tror de kämpat och slitit och gnetat sig fram för att vid ett mycket senare tillfälle kunnat njuta av framgången. Jag har varit en person som tror att det kommer att falla i knät på mig men insett att det troligen inte kommer att hända. Jag får jobba lite mer för det helt enkelt. Från och med nu är det slut med ”jag kan inte” och ”det klarar jag nog inte”. From this day forward så är det jag som helt enkelt gör det.

Hur ska man någonsin kunna bli bra på någonting om man inte bara gör det, ofta och mycket. Första gången jag spelade poker hade jag ingen aning om hur man gjorde men efter att ha spelat en miljard händer så tror jag att jag har ganska bra koll på det. Inte heller är jag förvånad över att det finns de som är bättre än mig, inte på grund av att de har bättre naturliga förutsättningar (även om det spelar roll också) eller för att de har mer pengar än mig utan för att de troligen har gjort detta längre tid än mig och med en större tro på sig själva och deras förmåga. Samma sak i sport, hur ska man någonsin veta om man kan en idrott om man aldrig har gjort det. Jag spelar inte golf så bra, undrar vad det beror på? Är det att min kropp inte kan spela golf? Har jag för korta armar i förhållande till mina ben eller är det på grund av att jag aldrig spelat på riktigt? Att ingen visat mig hur man gör och hur man puttar och slår rakt fram på ett riktigt sätt? Jag kan spela golf precis så bra som jag förtjänar med tanke på att jag inte lägger ner någon tid på att lära mig.

Jag tror många skulle ha nytta av att tänka liknande, jag hör alldeles för ofta att folk inte kan eller att man inte tror att det kommer att gå. Jag tror att man då skapar precis den negativa energi i kroppen som gör att man aldrig någonsin kommer att klara av att göra det.  Det är inte bra, tänk glada tankar och bra saker kommer att hända dig. Låter lite som en sunshine-historia men ni för ta det för vad det är ett nytt sätt att tänka och ett nytt sätt att leva. Inte endast en gång utan jag tror man måste göra det jämt, i all framtid. Och jag tror vi lyckas snabbare med vad vi företar oss om vi gör på det här sättet.

I pity att inte kunna någonting för det existerar inte längre