I pity the fool!

Oh du elaka stycke av lögn och avundsjuka, håll ditt hemska tryne borta från mig. Inte bara en gång har du visat dig och säkerligen vill du komma åter. Men vik hädan och låt mig vara den positiva jävla poet som jag vill vara. Låt mig vara glad och framåt, jobbig som få när det kommer till idéer men stor nog att att se andras framgång som något bra. Ge mig den där styrklan att ha det tålamod som jag vet att jag har. För fasen, jag är ju pokerspelare, jag är van att sitta och vänta och vänta för att slå till när äntligen rätt chansning sitter. Det är så jag vill leva mitt liv och det är så jag vill ta mig framåt.

Det är nu det startar på riktigt, det är nu vi bygger lite hjärta och smärta. Det är nu som livet kommer i absolut första hand och det är nu som jag inte låter min drömbild av allt påverka allt jag vill göra. Det tog lång tid att nå insikten och det har vart mycket gnäll och tjat på vägen. Livet just nu är dock mycket jobb, det är min karriären och den går framåt. Den gör mig stark och den ser ljus ut. Det är mycket mixed message på mig den sista tiden och allt bottnar i förra resan hem. Många insikter som slog hårt mot mig, många förändringar till det bättre. Jag vet nu att jag nån gång kommer hemåt, det är bara inte nu. NU ska här byggas framtid.

Idag plockar jag fram mina böcker av Dalai Lama igen. Ilskan är borta, in kommer kärleken.

Fridens liljor